But I'm afraid

Ja, klockan är för mycket för mig.. jag är trött. Men vill inte sova. Känns inte roligt. Men allt är ju inte roligt här i världen. Nu blir jag så här kvälls sentimental. Hatar det egentligen för det är då jag är i läge att typ berätta mina djupaste hemligheter, eller verkligen tala från hjärtat. Skulle vilja vara mer öppen på denna blogg. Men då jag vet att den är välbesökt så känns det inte roligt. Jag vill heller inte att folk ska säga "Du läste du emmas blogg igår?" och fälla kommentarer utifrån det. Det händer säkert fortfarande men nu vet jag att ni läser och skriver saker som ni gärna får prata om, om ni så gärna vill.
Jag plågar mig själv med att lyssna på gammal musik, jag vet egentligen inte varför men jag tror jag måste bearbeta saker och ting med att lyssna tills det gör så ont att jag stänger av.
Om jag skulle fundera mindre och sova mer skulle jag förmodligen vara väldigt pigg. För det är det som gör det.. jag funder för mycket. Har alltid gjort och kommer förmodligen alltid göra. Pain, eller så blir jag supervuxen en dag och slutar oroa mig för allt.

I can make tonight forever
Or I can make it disappear by the dawn
And I can make you every promise that has ever been made
And I can make all your deamons be gone


nu MÅSTE jag sova, tomorrow never dies.
ps. jag lyssnar på insania.. mina tankar för mig till degernäs och sara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0