emmaemilia

Jag mår bättre, har ätit lasange till middag mums med riktig mat och inte nyposoppa eller fil. Johnny & Isabel ha vart och hälsat på, dom åt mat med oss. Sen kom dom med en paradis ask som jag nu mumsar i mig =D har bytt gardiner och grejat hela dagen, Emilia vill inte sova.. hon bara gråter. Jag är solo, ovanligt. Är lika bra att sova nu tror jag. Söndag imorrn, måste hitta på något innan jag blir tokig.

Sitter och funderar på relationer, rätt lustigt hur saker och ting förändras... människor förändras och går åt olika håll i livet. Vänskap som var så stark är inte lika stark längre och man träffas ytligt någon gång ibland. Vänskap som man inte trodde skulle uppstå, uppstår och varar. Vänskap man hoppats skulle finnas föralltid finns inte längre. Mest är jag ledsen, över vissa jag har förlorat, vänner sen barnsben.. vänner som man delade allt med som man hade så kul med. Grejen är att alla har sina liv nu, sina barn, sin pojkvän, sitt hus, sitt jobb, sin utbildning osv.. Man har inte samma tid. Eller tar man sig inte tid? Växer man ifrån varandra? Fortfarande i denna vuxna ålder? Såklart kan inget va som förr då man gick i skolan och hittade på grejer tillsammans varje helg. Men ja, jag vet inte vad som händer. Jag känner mig bara sentimental.


















tack för allt, alla skratt, alla tårar, alla misstag, alla bråk, alla försoningar, alla år, dagar, timmar, sekunder av glädje ni givit mig, allt stöd, all värme och kärlek.